Den stora frågan som många har ställt under pandemin är hur den nya verkligheten påverkat människors fysiska och psykiska mående, utanför covid-19. Nu visar flera studier att de som höll igång med träningen under året hade bättre livskvalitet överlag, medan isolering ändrade människors träningsrutiner och förhöjde risken för destruktiva vanor.

Det har gått ett långt 1,5 år sedan corona-pandemin skakade om verkligheten för samtliga världsmedborgare. Tidigt ändrades samhället, speciellt för hälso- och träningsintresserade människor då länder och regioner valde att stänga gym och idrottsanläggningar.

Detta gav anledning till oro på två punkter: först, den välkända positiva konsekvensen av träning på psykisk hälsa som nu riskerade att försvinna, och sedan den utvidgade isoleringen av människor från sociala sammanhang som uppmuntrade hälsa och träning. Efter många månader har nu flera rapporter släppts kring svenskarnas välmående under pandemin, där vi ser konsekvenserna av dessa händelser.

Ökad press för spelberoende

Pandemin ledde bland annat till att regeringen införde hårdare restriktioner kring insättningar och bonusar på onlinecasino. Regeringen befarade att spelberoende skulle öka som följd av pandemin och isolering. Tuffa regleringar kring bonusar och insättningar gjorde dock istället att det uppstod frustration bland svenska spelintresserade.

Därför blev det attraktivt för många att kringgå systemet genom att bland annat hitta spel utan licens på casinoutanlicens.io.  Spelsidor med licens i utlandet är lagliga och erbjuder vad många kallar den ”klassiska casinoupplevelsen” med frekventa bonuskampanjer. Detta tack vare att de inte begränsas av svenska licensbestämmelser utan har friare regler kring spel.

Så påverkade pandemin vår träning

Under våren 2021 släpptes sedan Folkhälsomyndigetens rapport som jämförde svensk hälsodata från pandemin med internationell forskning inom samma områden. I rapporten klassar de hälsa och träning under paraply-temat ”Levnadsvanor”, där ämnen så som beroendeproblematik och kost också ingår.

Medan majoriteten (55%) utav svenska folket fortfarande höll sig aktiva minst 150 minuter i veckan under hösten 2020, så visar forskningen att var tredje svensk (34%) minskade sina träningsrutiner under pandemin. Dessa minskningar gällde främst bland gymnasiala studenter och för människor över 45 års ålder.

Majoriteten utav de negativt påverkade var kvinnor. Vidare visade studien att det fanns en ökning utav personer som inte gjorde någon fysisk aktivitet alls, från 30% till 40% av svenska folket. Dessa siffror kan dels bero på stängningen av klubb- och gymmöjligheter, dels på grund av oro för smittrisk även vid Covid-anpassad träning. För kvinnor specifikt tror man även att det har att göra med att de oftare än män stannade hemma för att sköta om hushåll och familj under pandemin.

Novus bekräftar och utökar kunskap om träningsbeteenden

Ytterligare en studie gjordes av Novus tillsammans med Mälardalens Högskola där man specifikt understökte träningsbeteenden. Där fann man fyra huvud-iaktagelser:

1. Tiden för måttligt och mycket ansträngande fysisk aktivitet minskade kraftigt med 100 respektive 30 minuter.
2. Träningsformerna ändrades: fler valde att testa egen träning hemma när gym och organisationer stängde.
3. Kvinnor påverkades mer, och tillhör majoriteten utav de som anpassade träningsrutiner till hem-vänliga träningssätt. Unga män däremot uppgav att de tränade mer genom organiserad träning under pandemin.
4. Folk som höll sig aktiva rapporterade bättre välmående än de med minskad fysisk aktivitet. 22% uppgav även att de mådde bättre än för ett år sedan, alltså innan pandemin började. Tyvärr är detta dock också beroende på kön – utav de som mådde bättre var de flesta män, och utav de 24% som uppgav att de mådde sämre var majoriteten kvinnor.

Isolering och beroendeproblematik

Tidigare refererade vi till den stora isoleringen som en riskfaktor inom träning och hälsa. Även om studierna visar att många kunde anpassa sig genom till exempel hemmaträning, så visade sig isoleringen vara ödesdiger för en annan målgrupp: personer med risk för beroendeproblematik.

Positivt nog visade Folkhälsomyndighetens studie inga dramatiska ändringar i statistiken för varken spelberoende, alkohol eller droger. Däremot framkom det att många som redan var beroende eller som har haft besvär tidigare lättare föll tillbaka i destruktiva mönster på grund av tristess och oro.

Stillasittande som största boven

Både Novus och Folkhälsomyndighetens studier iaktog också att svenskar har blivit mycket mer stillasittande under pandemin. Detta kan både bero på minskade träningsmöjligheter samt att fler blev permitterade och/eller jobbade hemifrån. Novus studien uppskattar att svenskar utökade sitt stillasittande med 40 minuter om dagen. Detta är farlig statistik dels för att det ökar risken för skadliga levnadsvanor, så som beroende-beteenden, men den är också farlig för aktiva människor då det ökar risken för hälsobekymmer trots att man tränar.

Båda studierna hänvisar i sina diskussioner till försiktighet kring att dra stora definitiva slutsatser från studierna, och rekommenderar att fler studier över längre tid ska äga rum först för att fullt förstå trenderna. Dessutom påpekar de att många utav de internationella komparativa studierna är av lägre kvalité och behöver förbättras för att nå effektiva resultat och diskussioner.